Aktieutdelningar 2012

Nu har alla nästan alla mina innehav rapporterat för 2011 och medelat hur mycket av vinsten som ska delas ut till aktieägarna. Inget av mina portföljbolag sänkte utdelningarna, utan nästan alla ökade den ordinarie utdelningen. Tänkte göra en sammanställning över hur direktavkastningen ser ut för alla aktier jag äger samt en viktad direktavkastning för hela depån (både yield on cost och aktuell direktavkastning på dagens marknadspris).

Astra: 5,9 %
Betsson: 5,2 %
SHB: 4,5 %
H&M:4 %
Lovisagruvan: 8,7 %
Oriflame: 6,6 %
Pepsi: 3,4 %
PM: 3,9 %
P&G: 3,3 %
SCA: 3,7 %
Doro: 3,4 %
Endomines: -
Homemaid: 6,9 %
Pricer:  2 %
Skanska: 5 %
Swedbank: 4,7 %
Trigon: -

Lovisagruvan och Homemaid sticker ut med årets högsta direktavkastning på nästan 7 respektive 9 procent.

Direktavkastningen för hela pårtföljen landar på 4,4 %, bra mycket högre än räntan på ett vanligt bankkonto.

Yield on cost:
Utdelning baserat på inköpspriset hamnar för hela depån på 5,2 %, dvs nästan 1 % högre än marknadspriserna vilket betyder att min depå köptes till billigare priser än dagens. Swedbank sticker ut med nästan 14 % yield on cost.

Längtar verkligen tills alla utdelningar landar på kontot, nytt fräscht kapital som kan placeras direkt eller invänta bättre köptillfällen.

Playing with tables and Jan-Okt



Aktier: 88 %
Kontanter 12 %
Belåning: 20 %

För någon månad sedan bestämde jag mig av anledning av fallande börser (e.g Euopeiska skuldkrisen) där svenska börsen fallit i runda slängar 25 % belåna min depå. I mina ögon var aktier betydligt mer attraktiva än innan fallet (Captain Obvious, thank you).

Som student föll valet på CSN's studielån som har så pass låga räntor och förhålandevis bra ränta. Ett annat alternativ hade varit superlånet på avanza men vill inte drabbas av kortsiktiga förändringar i värdet på aktierna. CSN lånet går numera oavkortat till aktieinvesteringar (men kan i värsta fall agera buffert, vilket jag hittils inte behövt).

CSN ränta: 2,2 % medan investeringarna med belånade medel är upp 6,5 %.


Bokstavsordning med start kl 12.

5 Största delarna:
H&M
Kontanter
Skanska
Swedbank
Betsson
Astra zeneca

Avslutningsvis depåutvecklingen från nyår till idag:


Patrik vs OMX ser alltså idag ut såhär(jan-okt):
Patrik: +9 %
OMX: -15 %

Hemligheten? Önskar att jag var helt säker, men det finns två anledningar.
1. Försöker välja företag som är stabila, har hög direktavkastning och en bättre framtid tillmötes.
2. Handla mer aktier när alla andra är rädda (pratar om kris, kollaps och domesdagen) och aktier är billiga.

Swedbank

De senaste månadernas oroliga tider på börsen har gynnat oss aktieägare i Swedbank. Att köpa tillbaka 10 % av alla utestående aktier så är det ganska stor skillnad från de första dagarna när aktien handlades för 115 kr gentemot 75 kr som senaste återköpen handlades för.

I skrivande stund har Swedbank köpt tillbaka drygt 61 miljoner aktier (5,19 %) och enligt mina beräkningar har det kostat 6,1 miljarder SEK. Det är i dagsläget 1 miljard mindre än vad det kostat vid 115 kr/aktie. Swedbank kan alltså anses ha sparat "1 miljard" på lägre aktiekurs vid inköp. Målet var att vid utgången av 2012 att ha samma kärnkapitalrelation som när det beslutades om återköp.

Swedbank drar in runt 10 miljarder/år. Har bland de högsta kärnkapitalet på marknaden (efter nyemissioner på 27 miljarder) så att företaget delar ut 50 % av vinsten och köper tillbaka massvis med aktier känns som en grym kombination utan att försvaga bankens finansiella ställning nämnvärt.

75 kr/aktie och för ett företag som drog in 6 kr första 6 månaderna är väldigt billigt. P/E ligger alltså i dagsläget runt 6, med en direktavkastning som troligtvis hamnar över 6 % (4,8 kr/swed pref).

Mörka molm på himlen:
Grekland, Italien, Spanien, Euroupplösning etc.
Svenska bostadsbubblan spricker (priserna har avstannat eller börjat minska).

Svenska bostadsmarknaden kommer möjligtvis att avkylas och det innebär troligtvis att nya lån praktiskt taget kommer vara obefintliga. Dock sitter svenskarna på väldigt stora lån som i princip aldrig kommer att amorteras av vilket skapar en fullgott kassaflöde till bankerna. Det är inte bankerna i första hand som kommer få ta smällen från att bostäder sjunker i värde utan privatpersoner. I Sverige anser jag dessutom att med en stor offentlig sektor och med högt arbetsskydd (typ LAS) och höga bidragsnivåer kommer medelsvensson kunna fortsätta betala sina räntor.

Dessa räntor lär dessutom kunna sjunka/ligga still på dessa låga nivåer --> pga en deflation i Sverige när krediter måste minskas (inflationen de senaste åren sedan 2008 har mångt om mycket kommit från en stark kreditexpansion för privatpersoner). Som tur är har Sverige välskötta finanser.

Med det sagt innebär det inte att några månaders turbulens eller ännu värre, något år, med stora problem i Europa. Dock har jag för tillfället en optimistisk syn, på några års sikt. Tror att företag med välskötta finanser i länder med välskötta finanser är motståndskraftiga under den turbulenta marknaden idag. Swedbank är långt ifrån samma bank som 2008.

Månadsrapport juli och augusti

De senaste veckorna har det varit väldigt stora rörelser på marknaderna runt om i världen och börserna har fallit tugnt. Riskaversionen har ökat och stockholmsbörsen är i dagsläget ner nästan 20 procent efter att ha vänt upp från årslägsta.

Min depå har klarat sig relativt bra och jag genomförde några strategiska omplaceringar från mina tråkiga innehav (bankboken och axfood, vilket är ungefär lika säkert?) till swedbank under 80 kr, H&M under 190 kr och Skanska under 90 kr. Tre aktier som enligt mig har väldigt bra margin of safety till det priset på 3 års sikt.

Swedbank gynnas väldigt mycket just nu av turbulensen, deras återköpsprogram gör att lågt pris på aktien sparar dem väldigt mycket pengar. Vilket gör oss aktieägare rikare samtidigt som vi får en större andel av företaget på köpet. Väldigt mycket går Swedbanks väg just nu.

Att H&M fortfarande går kräftgång är rätt förvånande och jag passar som alltid på att köpa på mig mer vid omotiverade nedgångar. Skulle det bli en permanent och långdragen skuldkris i världen är det viktig med finansiell styrka. Där är H&M extremt starka och de lyckas dela ut i princip hela vinsten och har väldigt lågt investeringsbehov även fast de öppnar flera hundra butiker varje år. Lågkonjuktur eller ej. H&M på 10 år är en bra investering och under 200 kr är fallhöjden väldigt liten. Sticker ut hakan och säger att utdelningen inte kommer sänkas. Kan till och med tro på en höjning till 9,75-10 kr. Varför? För att Familjen Persson vill visa att framtiden ser ljusare ut än vad analytikerna tycker och för att göra H&M till en dividend champion. 




Förändringar mellan mätperioder:
Axfood såldes i slutet av augusti för att andra innehav blivit mycket attraktivare.
Insättningar gjordes också på kontot.
Köp i Swedbank, H&M, Skanska och H&M köpwarranter.

Månadsrapport - Juni




Månadens utveckling var rätt sparsamt ned, vände upp den senaste veckan efter att ha varit ner rätt lågt. Utvecklingen sedan årets början är ungefär +/-0% men har flyttat över ungefär en 1/15 av det totala värdet till en separat depå för att kunna handla aktier noterade utanför norden.  Om uppgången i den depå skulle inkluderas ligger det marginellt upp.

Denna utveckling är inklusive en stor courtagekostnad, 2 %, som gör att resultatet inte ser lika fint ut. Blå linje är utvecklingen på Fairfax holding (FFH. TO.)

Depån ser ut såhär i dagsläget (sorterat i storleksordning):
H&M 43 %
Skanska 14 %
Swedbank 7 %
Fairfax holding*  7 %
Homemaid 6 %
Axfood 5,2 %
Betsson 5 %
Endomines 4,2 %
Pricer 2,7 %
Trigon Agri 2,5 %
G5 Entertainment 2,1 %
Doro 2 %

* Kanadensiskt värdepapper, registrerat på en annan depå jämfört med alla andra aktier varav den separata redovisningen.



Mythbusters: Äter inflationen upp lån?

Grundtesen är ganska väl spridd och senast hade jag en diskussion med ordförande i unga aktiesparare, uppsala, angående om inflationen verkligen äter upp lån. Samt om lånen blir uppätna av inflation i vilken grad sker detta och varför går en bank med på detta?

Jag personligen är inne på att det är en myt, då bankerna därmed kommer förlora reelt penningvärde över tid, som kommer transfereras till kunderna via inflationen. Det känns bakvänt utifrån bankernas affärsidéer, men värt att undersöka närmare.

Det är faktiskt så att eftersom banken inte har pengarna de lånar ut, utan enbart skapar en fraktion av dessa i efterhand för att kunna uppvisa en säkerhet. Det kanske kommer att betyda att de facto har de inte lånat ut pengar vilket gör att de inte förlorar något på inflationen. Låt oss gå vidare till att laborera med siffror.

De mått jag tänkte använda för att räkna ut om inflationen äter upp lån är: lån/medellön samt räntekostnader/medellön.

Parametrar:
Lån: 2 mkr
Ränta: 5 % (respektive 0,05*0,7)
Inflation: 2 %
Tidsperiod: 15 år
Medellön i Sverige: 28000/mån eller 235200 kr efter skatt/år
Lönen antas öka i takt med inflationen, alla andra parametrar är konstanta.

Börjar med lånet:
Kommer starta på 2 mkr för att på 15 år minska i dagens penningvärde med 2 % per år och därmed efter 15 år är det egentligen bara värt 1 477 138 kr. Det är en reell värdeminskning på 522 861 kr. En ren vinst om man inte betalade ränta.

Lån/arbete (bankerna brukar ha en siffra på att man får låna 5 gånger lönen, vet dock inte om det är före eller efter skatt). Enligt mina siffror blir det såhär:
2 000 000/235200=8,5
medan efter 15 år blir det detta förhållande:
1 477 138/235200=6,28

Alltså verkar det hittils rimligt att  att lånet blir uppätet av inflationen.

Räntekostnader:
1 381 011 kr fördelat över 15 år.
respektive
966 707 kr i räntekostnad efter skatt.

Dessa räntor i förhållande till lönen går från (Ränta/Lön):
42,5 % av disponibel inkomst ner till 31,4 % på 15 år. (total ränta/total lön över 15 år=37 %)
respektive
29,8 % av disponibel inkomst ner till 22,0 % på 15 år. (total ränta/total lön över 15 år=26 %)

Fortfarande pekar allt på att det blir "lättare" att betala av lånet i framtiden.

Myth confirmed!

Däremot kostar det alltså 966 707 kr i ränta (efter skatt) i ränta för att lånet ska bli "uppätet". Det vill säga, med ränteavdrag som det ser ut i Sverige idag är det ganska enkelt att dra nyttta av detta då du bara behöver ha en avkastning på de lånade pengarna på 966 707-522 861=443 846 kr. Vilket motsvarar en helt okej ränta som man nästan borde kunna få i säkra papper (statsobligationer; för närvarande 3 % på 10-åringen).

Lån är däremot en risk, och extremt dåligt att sitta på om det istället blir deflation (vilket inte alls är en omöjlighet om något av följande scenarier slår in; bostadsbubblan spricker eller oljebrist uppstår).

Jag rekommenderar ingen att ta lån! Lån är inte ett måste. Risken ökar markant när man använder lånade pengar till något. Att betala en miljon extra på ett tvåmiljoners lån (då räknat utan amorteringar på bara 15 år) är något att reflektera över. Har du lånet kvar när du går i pension vid 65 år kommer du fortfarande att få betala ytterligare en miljon till från din pension (65-80 år). Om man istället spar 1500 kr i månaden+det man annars skulle betalt i ränta, 1 miljon, har du istället fått ihop till de där 2 miljonerna om 15 år*.


*Räknat utan inflation på sparade pengar, utan avkastning men ändå slutar det på ca 1,3 mille när lånet ligger på 1,477.

Mythbusters: Är bostad en investering?

I Sverige finns nästan en fanatisk övertygelse om att bostäder alltid går upp i pris, åtminstone över tid. Jag tänkte ta en titt på vad som krävs för att en bostad faktiskt ska vara en investering. För om bostad inte är en investering, då spekulerar just nu svenska folket i bostäder för ungeför 2700 miljarder kronor.

Det är en ohygglig siffra, tur att Svenska statens utveckling går åt andra hållet, ner mot under 1000 miljarder om jag minns rätt. Grekland har däremot motsatt fördelning (3000 miljarder har staten i skuld, medan privatpersoner ligger på 700 miljarder).

Till uträkningen, för att en bostad ska öka i värde räknar jag på följande parametrar:
Bostad: 2 MSEK
Lån: 85 %
Ränta: 5 % (Räntekostnad: 0,05*0,7)
Vinstskatt: 20 %

0,85*(0,05*0,7)=0,02975

Lägg till inflation på 2 % och vi hamnar på en absolut lägsta nivå på 5 % i värdeökning på en bostad om året. Då har jag dessutom ignorerat kapitalkostnaden för insatsen, dvs 300 000 kr. Om man ska vara korrekt behövs väl åtminstone 5 % avkastningskrav på insatsen också vilket gör att total avkastning bör ligga på 6 %/år.

Vidare uppstår en hel del andra kostnader på en bostad, förslitning, renovering och driftskostnader. Dessa borde vara med i kalkylen, men så länge man måste bo i en bostad kan dessa likställas med en hyreslägenhet och därför skippar jag den kostnaden (vilket egentligen inte borde göras, men i brist på bra siffror gör jag det enkelt för mig själv).

Konstaterat att minst 6 % redan krävs, dock så uppstår det ju lite kostnader för en bostad. När du säljer denna kommer du få skatta på 2/3 av vinsten med 30 % vilket är 20 % som jag räknar med (fast numera är skatten 22 % på hela beloppet, vilket faktiskt är en höjning som infördes 2008).

Om vi då gör om uträkningen och säger att vi vill ha 5 % avkastning efter skatt (skatten är dessutom extremt dåligt utformad då man betalar skatt för inflationen):
(0,02975+0,02)/0,8=0,0621875 eller drygt 6,2 %

Ska vi slänga ihop allt ovetenskapligt med en addering av kapitalkostnad, drift, värdeminskning, slitage och såklart mäklararvodet (som också är en "kostnad" på hela beloppet, dvs inflationskostnad) så tror jag det behövs värdeökningar med 10 % per år. Nej inte behövs, det krävs 10 % per år i värdeökning på en bostad för att det ska vara lönsamt.

Låter det för bra för att vara sant? Ja då är det ofta så. 10 % per år är en fördubbling av priset var 7:e år. Helt ohållbart när löner ökar med inflationen +/-1 %.

Jag anser således att bostadsköp är spekulering i att någon annan kommer betala mer för bostaden i framtiden och att det görs med extremt hög belåning (med för låga/inga amorteringskrav). Kan också vara så att svenska folket är för dåliga på matematik och ekonomi att vi inte förstår att bostaden är en kostnad eftersom den ökar i värdet på papperet samtidigt som staten bestämt sig för att man ska betala vinstskatt.

On the next episode of mythbusters: Äter inflationen upp lån?

Utdelningar

Årets utdelningar, dock har inte alla trillat in på kontot ännu. Antal kr/aktie samt procentuell direktavkastning på hela depån:
Swedbank 2,1 kr
Brinova 4 kr
Doro 0,5 kr
Axfood 12 kr
Skanska 5,75(+6,25)kr
MQ 1,02kr
(H&M 9,5 kr)
(Homemaid 0,35kr)
(Betsson 7kr)

4,2 % landar årets aggregerade utdelningar på beräknat på kapitalet vid årets början.

Depårapport April



Utvecklingen på depån för 2011, dock dålig jämförelse eftersom jag väntar på utdelningar som "avskiljts" från aktiekursen vilket i April sänker utvecklingen med ungefär 1-2 %. Denna effekt blir dock positiv i maj, så korrigerar inte för effekten.

Har sålt av Pricer, köptes för 2 månader sedan till 1,15 och sålde i fredags för 1,53. Nöjd med 33 % utveckling sedan Tsunamin träffade Japan. Dessutom utan nyheter, så funderar på att köpa tillbaka Pricer efter rapporten som kommer den här veckan om reaktionen blir överdrivet negativ. Misstänker att förhoppningarna är för högt ställda när den gått så bra på börsen.

Depåutveckling Q1



Här är en sammanställning för utvecklingen för 2011. Ska göra bättre månadsrapport/kvartalsrapport inom kort. Förhoppningsvis i helgen om tids ges.

Anledningen till att Februari blev så dålig är omvärldsfaktorer (Japan med tsunami och kärnkraftsproblem samt oljeproblem i Arabländerna). Mars blev relativt undervärderat då H&M rapporterade den 31 Mars och föll 3 % (helt obefogat som återhämtades veckan efter.

Det betyder att vi ser fram emot en riktigt lyckad rapport i April (redan idag ser det bra ut, men återkommer om det).

Har jobbat för fullt, samtidigt som skolan går på högvarv vilket resulterar i noll blogginlägg/analyser om vad som händer i världen och på aktiemarknaden. Däremot leder det till att jag kan nettospara med instättningar både i Februari och Mars på relativt stor del av inkomsten (50 %).

Sveriges lösningar på framtida kriser

Vi står inför en hel del globala utmaningar under vår livstid. För att Sverige ska klara dessa så bra som möjligt har jag helt enkelt knåpat ihop en lista på vad som skulle bidra till att Sverige klarar sig bäst genom dessa kriser mänskligheten står inför, med det sagt betyder det inte att bäst betyder bra enligt dagens kriterier men vi förbättrar våra chanser betydligt.

1. Säkra energiförsörjningen => Vilket enligt dagens teknik enbart kan göras genom kärnkraftsutbyggnad, den nya generationens. Därmed göra oss av med vårt beroende av fossila bränslen.

2. Utveckla jordbruket => Om jordens befolkning fortsätter öka kommer problem uppstå med livsmedelsförsörjning. Priserna har redan ökat. Det gör det lönsammare med svenskt jordbruk så att vi kan iaf kan ställa om till mindre importberoende. Som tur var uppstår detta efter PeakOil vilket gör att transporter kommer bli dyrare allt annat lika borde det innebära mer svenskt jordbruk. 

3. Motverka osunda finansiella obalanser och framtida eskalerande problem. Sluta subventionera privatekonomisk skuldsättning. Idag kan man påstå att det är fördelningspolitik, men politiker har ett alldeles för kort tidsperspektiv.
4. Utbilda pöbeln! Så vi kan se igenom populärpolitiken. I dagsläget har vi dock en ansvarsfull regering. Problemet blir dock vid nästa val då risken finns att majoriteten av det svenska folket glömt bort finanskrisen 2008 och dessutom inte har en aning om framtiden. Om Mona avgår, socialdemokraterna lovar mer bidrag, högre pensioner samt låtsatsskapande av jobb med subventioner så kan Sveriges första regering med som jobbat med att långsiktigt ta hand om Sveriges finanser förlora. Dessutom så kommer den lilla buffert som moderaterna och c:o sparat ihop till direkt spenderas vilket gör att Sverige hamnar i precis lika dålig sits som övriga skuldsatta västvärlden. 

5. Bort med det idiotiska ränteavdraget/subventionerandet av lån. Sluta uppmana folk att låna samtidigt som Sverige straffar dom som sparar. Idioti och kortsiktigt synsätt när det är som farligast. Ta succsesivt bort räntaavdraget med 1 procent/år dvs just nu får man dra bort 30 % av räntekostnaderna så 2040 skulle hela räntaavdraget vara försvunnet. Samtidigt gör man motsat med kapitalinkomstskatten. Det skulle dessutom stärka Svenska statens ekonomi, samt uppmuntra privatpersoner till sparande istället för slösande. Alt 2. Minska ränteavdraget med 2 %/år och kapitalinkomstskatten med 1 %/år =>2025 har vi inget subventionerat lån men kvar 15 % kapitalinkomstskatt -En rimlig nivå åtminstonde. 

6. Ta bort mer makt från politiker! Detta går egentligen hand i hand med: Förändra spelreglerna för politiken. Våra odågor till politiker spelar såklart efter spelreglerna. Det tråkiga är problemet med punkt 4, politiker kan locka väljare med lite sötsaker idag, istället för att ta ansvar för framtiden. Politiker ser tyvärr till sitt eget ego och framgång före landet och deras väljare. Det existerar ingen långsiktighet inom politiken.
7. Riksbankens räntebana+inflationen. Idag pratas det om att räntorna ökar i osund takt i Sverige när övriga västvärlden har i princip nollräntor. Eftersom riksbanken ska motverka inflation har vi inget val, om inflationen ökar (oftast mätt i KPI) måste räntorna höjas. När riksbanken höjer räntorna ökar KPI (dvs när riksbanken höjer räntan för att minska inflationen så ökar boendekostnaderna, ränta på lånen och hyror för att hyresvärdarnas lån blir dyrare. Om ränteavdraget tas bort ökar också inte boendekostnaderna (fördelning förändras bara från staten till privatpersoner i vem som betalar räntan) men Sverige får samma önskad effekt.

En avkylning i ekonomin samtidigt utan att skjuta oss själva i foten (höjd ränta=>Starkare krona=>Sämre för exportföretagen=>sämre för sverige=> arbetslöshet=>Mona blir diktator(?)=>Alla högutbildade flyr Sverige=>Biståndstagarna ensamma kvar=> Sedelpressarna går igång=>Sverige får hyperinflation a la Zimbabwe. Obsservera att det bara är fram till ökad arbetslöshet som är ett fullt logiskt samnband. Att Mona/S tar makten är dock relativt rimligt eftersom arbetslöshet ofta ger makten åt oppositionen när pöbeln visar sitt missnöje och det är troligt att pöbeln skjuter sig själva i foten.

En lösning skulle vara att skapa ett enat Norden (men då har vi ju problemet med EU, vi borde kunna skapa en suveränitet med Finland, Norge, Danmark och Sverige inom EU för att öka vår betydelse för EU's framtid och utveckling samtidigt som vi skulle bli bättre förberedda för framtiden. Finland bygger ut kärnkraft, Norge har precis som oss massor med vattenkraft (och kanske några droppar olja kvar som kan användas inom norden för att underlätta övergången), Danmark har massor med jordbruksmark medan Sverige kan bidra med skog och råvarutillgångar som t.ex. uran, koppar, malm och stål.



Då kommer vi ner till frågan, är det rätt att genomföra dessa förändringar just nu och kommer dessa förändringar hjälpa samt vad är sannolikheten för att något politiskt parti (eller för den delen det svenska folket) kommer ta ansvar för sina handlingar? 

Först och främst, kärnkraften och livsmedelsförsörjning är något vi kan åtgärde direkt. Kärnkraften skulle byggts ut 1980 om politikerna inte rådfrågat en oinsatt allmänhet. Idag 30 år senare är kärnkraften många gånger bättre och det enda realistiska alternativet. Bygg ut den igår är mitt åsikt. Sverige har en bra ekologisk odling (om fosfor/olja och andra gödningsmedel kommer begränsas är ekologiskt lösningen, här ligger vi verkligen i framkant). 

Att förändra ränteavdrag är för sent, och i princip en omöjlighet. Detta skulle varit det första som gjordes när vi i princip hade nollränta (eller innan vi började elda på vår bobubbla). Avskaffa SBAB, det statligt ägda företaget som verkar ha som uppgift att elda på vår bubbla så mycket att den omöjligt kan pysa ut, utan måste spräckas ordentligt. Detta handlar egentligen bara om popularismpolitik, ingen politiker vill ta ansvar för detta, när de vet att detsamma kommer göra att det blir omöjligt att åtgärda. Om Moderaterna vill förändra detta, då får sossarna makten men om sossarna klagar på detta (när det är de som skapat denna snedvridning) kommer de aldrig få makten igen. Jag hoppas på Folkpartiet, att de återupptar frågor om skola, kärnkraft och lägger till framtidens Sverige. Miljöpartiet har ju helt missat framtiden, fast den är så nära förknippad med miljön (de ser inte skogen för träden, samt att de dessutom inte har en aning om vad träden betyder). 

Dessutom är det för sent att avskaffa ränteavdrag. Bostadsmarknaden måste krascha först, för annars kommer den kraschas av ränteavdraget. Pöbeln kommer inte att acceptera att felet ligger långt tillbaka i tiden, utan kommer tro att det är förändringen av ränteavdraget som ruinerar Sverige (och dem själva när bostäder sjunker i värde). Detta kommer skapa en ny riktigt jobbig situation för Sverige, men vi kan med god mod hoppas att möjligheterna att stoppa framtida obalanser tas tillvara på. 

Varför inte skapa ett förenat Norden, vi har ungefär samma språk, ungefär lika kultur. Skalfördelar med billigare och samtidigt bättre försvar. Bara ett gäng politiker/regiering (3/4 skulle alltså sparas här). Här har vi väl bara känslor som är emot något sådant. Dock anser ju till och med SD att Skandinaviska "invandrare" inte är ett problem. Detta är något vi kan skapa om/när EU fallerar, helst ska vi då också inkludera Tyskland (Europas motor). 



Annorlunda sätt att spara

Under vissa premisser kan man spara en hel del pengar på konsumtion. Det vill säga, slösa mindre genom konsumtion (vilket då egentligen borde bli en investering). 

Period 10 år: Nya volvo V60 Kia Cee'd -08 10-15 år gammal bil
Bensinförbrukning 0,2 0,45 1
Kostnad 320000 150000 30000
Skrott-/andrahandsvärde 80000 20000 0
Värdeförändring 24000 13000 3000
Pendelavstånd 3 mil 3 mil 3 mil
250 arbetsdagar/resor/år 1500 1500 1500
Bensinpris 13,5 13,5 13,5
Årskostnad(1500 mil): 28050 22112,5 23250
Vinst/förlust -4800 1137,5 0
2000 Mil 29400 25150 30000
Vinst 600 4850 0


Här syns det att under dessa 10 år kommer alla som avverkar mer än 2000 mil/år att tjäna på att byta upp sig om de har en bil som drar mycket bränsle. Jag har inte tagit in skatt/försäkring då jag tänker mig att den högre försäkringen på nyare bilar vägs upp av bidrag/subvention via miljöbilspremien. Att de nyare bilarna garanterat kommer kräva mindre underhållskostnader (samt att de har garantier) är uppenbart, men antas vara ungefär vad finansieringen på de nya bilarna kommer hamna på. (reperationer för gamla bilen=räntan för nya -- Detta är dock bara för att förenkla uträkningen, ingen självklar sanning). Sen kan det väl tilläggas att sannolikheten att bränslen blir dyrare är betydligt större än att det skulle bli billigare (vilket förbättrar kalkylen å de nya bilarnas vägnar). Det som kan konstateras är att bilbyte inte måste vara en ökad kostnad. Dock är bilägande svindyrt!

Detta torde dessutom vara bättre för miljön med lägre bränsleförbrukning (0,2 respektive 0,45). Däremot tänker jag inte uppmuntra någon att ta lån för att köpa en ny bil. Det tillkommer ränta på lån, samt att det måste amorteras. Med den gamla bilen skulle man kunna investera motsvarande kapital och få avkastning på kapitalet. Med 10 % avkastning skulle det efter 10 år vara dubblerat efter skatt. Dvs du skulle få 32 000 kr om året i avkastning och därmed kunna "åka gratis" i den gamla bilen. Oslagbart är dock cyckel eller buss, oavsett premisser. 

Sen finns det massvis med åtgärder man kan göra för att sänka kostnader.
Energieffektivisering
Uppvärmning
Isolerande fönster
Energiglödlampor
Vattenkokare
Sänka inomhustemperatur
Gå ur facket
Gå ur A-Kassa*Riskabelt*
GÅ ur Svenska kyrkan *Moralkaka?*
Säga upp boxer/viasat eller andra tv-prenumationer *Vad finns inte på internet?*
Amortera på lån -som ett sätt att sänka kostnader (kan man dessutom komma över trösklar för bankräntor och kunna erhålla rabatt på räntan vilket ger dubbel effekt). 

Kommer antagligen beröra något av dessa ämnen i framtiden när jag har belägg för siffrorna.

Var det bättre för?

Den generation som för tillfället går i graven (de som levt under 1900-talet) har varit med om otroliga världsomvälvande händelser:
WW I
The great depression
WW II
Enorm tillväxt främst efterkrigstiden
Fler framväxande ekonomier (Asiatiska tigrarna)
Internet
Bostadskrasch och IT-bubbla

Skulle påstå att 1900-talet ändå slutade på plus, där medlen för tillfället helget målet. Men ibland när man kollar på orosmolnen som hopas vid horisonten kan man ibland få uppfattningen att 1900-talet var lugnare och stabilare än vad vårt århundronde kommer bli. 

Vad är det som skapar en så cynisk bild av framtiden? Främst är det den otroligt sköra balansgången som hela världen just nu vandrar på. Om någon rubbar denna, kan vad som helst hända. Det finns en hel del saker som troligtvis kommer inträffa under vår livstid: (Sorterade efter när dessa kommer inträffa):

Sveriges bostadskrasch - Kommer säkerligen kunna bli lika illa som förra, Borg står inför en nästintill omöjlig uppgift hoppas verkligen att han får sitta kvar. Tror definitivt att hans sparande i offentliga finanserna är mer än befogat. Vid bostadskraschen kommer dessutom våra banker falla, behövas räddas genom skuldsättning av Suveräniteten Svenska Staten. Att det är bostadsmarknaden som driver den svenska ekonomin börjar bli allt tydligare. Varför skulle Sveriges ekonomi kunna växa 6 % per år i BNP när resten av världen tampas med skulder och finanskris? (och hur länge kan detta hålla på - när vår krona fortsätts att stärkas och våra reporäntor skruvas upp mer och mer) Det är en tidsfråga om hur länge vi kan balansera. Bostadspriserna kan stiga i 5 eller 10 år till, men någon gång kommer en korrigering. 

Peak Oil - Om inte bostadsbubblan spricker innan peak oil kommer peak oil definitivt utlösa den förre. Peak Oil inträffar inom 20-30 år enligt bedömare/spekulanter. Det är när all export av olja upphör på grund av att inhemsk konsumtion vida överstiger produktionen. Samhället kan mycket väl förändras i grunden.

Finanskrisen 2.0: Billiga krediter upphör att existera, bankväsendet som baserats på oändlig tillväxt upplever den största bankrusningen någonsin. Alla överbelånade stater faller, alternativt fallandet av överbelånade stater utlöser Finanskrisen 2.0 om nu inte Peak Evertything gör detta.

Peak Evertything - Populationstillväxt, konsumtionsökning drar gör att efterfrågan på mat, råvaror och i princip allt ändligt inte kommer kunna framställas i tillräckliga mängder. 


WW III - Resurskriget: Detta är antagligen ett finansiellt krig, inte något som kommer utkämämpas med vapen/atombomber etc. Men man ska väl aldrig säga aldrig. Kina kan säkert först sänka USA genom att rucka hela det finansiella systemet (Finanskrisen 2.0) och strypa alla billiga krediter. Då kan de agera med större frihet (a.k.a ingen kan säga emot - ungefär som USA gjort de senaste 50 åren). 

Demografiproblemet - Alla dessa äldre som vill bli försörjda. Pensionsystemet är i grunden byggda på att en allt större yngre befolkning utan problem kan försörja äldre. Nu blev det inte riktigt såhär utan tvärtom. Oändlig tillväxt gick går åt skogen. Dessa pensionärer skulle fött fler barn, nu har de istället överbelånat sig (statligt eller privat). 

Hisorien visar dock att efter stora problem, reser sig mänskligheten och vi har hittils slutat på plus. Kanske kan vi hoppas på någon sorts teknologiska lösningar som kan ta tillvara på solen (i princip jordens enda nettotillskott) och därmed möjliggöra oändlig tillväxt. Frågan är om vi kommer kunna balansera så pass länge att forskarna hinner komma fram till detta, för om vi ramlar finns det inget som säger att den teknologiska utvecklingen kommer fortsätta.

Som tur var är inget gjutet i sten men hälften av dessa händelser kommer inträffa. Hur vi lyckas hantera dessa är den stora frågan. Tills dess kanske man ska stoppa huvudet i sanden och finasiera sitt leverne genom skuldsättning? 

Spara vs Slösa 6-0(?)

Redigering: Måste tillägga att OM Sverige hanterar prisbubblan korrekt kommer kan vi känna oss nöjda. Vi kommer inte kunna gå dessa kriser obemärkt förbi, men vi kommer klara oss betydligt bättre än alla andra, kanske bland de bästa regioner att leva i det kommande århundrandet.

Lägg till Sveriges skog, vattenkraft, urantillgångar (Som tyvärr är olagliga att bryta men kommer förändras när nöden så kräver) och om vi då investerar i några nya kärnkraftverk har vi säkrat det Svenska samhällets existens ett tag till. Kanske kan gynnas av en kris när alla andra "korthus-stater" faller lockar vi de bäst utbildade och entreprenörerna. Norden FTW! Lite kärlek såhär på slutet av inlägget <3


Rapporter

Under senaste veckorna har en hel del rapporter ramlat in, sett till bolagen jag äger aktier i. Tänkte presentera de viktigaste aspekterna och mina egna reflektioner. Dessa är företagen jag äger och som dessutom har presenterat sin senaste rapport:

Axfood - Ny i portföljen pga defensiv karaktär, förbättrat varumärke och obefogat ras efter en Bra rapport. Raset kom ifrån en lägre utdelning än förväntat. Utdelning på 12 kr eller ungefär 5 %.
Tror Axfood kommer fortsätta att förbättra Hemköps image, förbättra sitt resultat i maklig takt och fortsätta dela ut ungefär 5 % med en utdelningstillväxt på sakteliga 5 %. Dessutom kommer vi alltid köpa mat och desto mer från Axfood om den svenska konjunkturen sviktar, när räntorna stiger, när elpriserna ökar. Ja, allt genererar förhoppningsvis mer inkomster. Dessutom spås prisinflation på några procent och Axfood brukar framgångsrikt lyckas skeppa över dessa ökningar på konsumenterna (med vinst). Jag lyckades köpa Axfood på ett onaturligt ras för 226 kr (vilket ger 5,3 %). Dessutom har aktien redan återhämtat sig med 5 % sedan den nivån och handlades senast till 237 kr. 

Betsson - Inte mycket att säga, en underbar rapport. Överträffade högt ställda förväntningar med nästan 20 % på alla punkter och dessutom visade att deras nya B2B strategi utvecklas grymt, nu foten in i Italien men också Kina. I Kina samarbetar de på en reglerad marknad, med ett statligt bolag - Det luktar enorm potential. VD sa att de ligger i pole position i Kina. Deras koncept har förändrats och finputsats, men tror definitivt på att Pontus (VD) kommer fortsätta ligga i framkant på spelmarknaden och både kina och Italien är riktigt stora marknader. Att de driver en verksamhet som kräver extremt lite kapital, med fina framtidsutsikter, god/grym utdelning och ett bra varumärke gör att Betsson definitivt platsar i min portfölj. dessutom en aning defensivt/ej konjunkturkänsligt. Utdelning på 7 kr eller 5,4 %. Aktien steg 6 % på rapporten, så inte bara jag som var väldigt nöjd med rapporten. 

Hennes & Mauritz - Har jag redan pratat om. Fortsätter växa rejält genom nya butiker (250 nya planeras öppnas under 2011). Ej konjunkturkänsligt företag. Utdelning på 9,5 kr eller 4,5 %.

Skanska levererade en halvdan rapport. Inga större förändringar, deras största marknad (US) går trögt och detsamma gäller europeiska kontinenten. Däremot går Sverige och övriga norden riktigt bra (utom Danmark som antagligen på grund av bostadsbubblekraschen inte har någon större efterfrågan på hus). En otroligt lyckad investering i en motorväg gjordes i Chile och försäljningen av denna ska ske under året som kommer, därav den riktigt saftiga extra utdelningen. Konjunkturkänsligt företag med urstark balansräkning vilket gör att de ändå står sig bra över hela konjunkturcykler. Inte för mycket exponerat mot Sverige (som konkurrenten NCC, varav deras enorma förbättring i år) vilket gör att Skanska kommer kunna finnas kvar när den Svenska bostadsbubblan spricker. Utdelning 5,75+extrautdelning 6,25 eller 9,3 %.

 

Swedbank överaskar positivt, de baltiska länderna går bättre än vad många hoppades på. Det som en gång gjorde Swedbank till konkurshotat blir nu det mest intressanta av deras verksamhet. En väldigt viktigt del i de baltiska återuppbyggnaden. Dessa ekonomier har dessutom genomgått ett "stålbad" och har i grunden åtgärdat sina obalanser och är reda för tillväxt/utveckling. Swedbank visar dessutom på överkapitalisering jämfört med branschkonkurrenter (Nordea 9,8 % kapitaltäckning) där deras kapitaltäckning uppgick till 13,9 %. Återvunna kreditförluster på 500 Mkr! Nytt förtroende för framtiden så delar de ut 2,1 kr eller 2 %. Aktien sköt i höjden efter rapporten(99 upp till 105 kr). 

Endomines - Det lilla gruvbolaget som bryter guld i finland har precis rapporterat att de nu äntligen börjat med detta (precis enligt tidsplanerna). Aktien kommer nog göra en fin resa under 2011 när de på riktigt börjar tjäna pengar. Deras första intäkter kommer inom snart trilla in. Aktien steg 8 % på beskedet.

Generellt kan man sammanfatta det som att mina aktier gått betydligt bättre än majoriteten av storbolagen (förutom H&M). De flesta stora svenska industribolagen har rasat mycket på sina rapporter (dock på otroliga resultat men ännu högre förväntningar). Dessutom är jag lite missnöjd med att min aktiedepå inte tillåter mig köpa amerikanska aktier. Hade garanterat köpt Coca Cola för några månader sedan när jag kollade på företaget senast och gått miste om en 18 % stegring. Ska troligtvis skaffa en extra aktiedepå som är mer fokuserad på internationella företag med hög utdelning, men det tar vi en annan gång.


För er som vill läsa mer måste jag rekomendera en av Sveriges bästa ekonomibloggare:
http://cornucopia.cornubot.se/

Hur går det till att köpa aktier?

Om du är intresserad av att köpa aktier, men inte vet hur man gör.

Det finns massvis med litteratur på hur man ska sprida risker, vad man ska köpa och spekulationer om ditt och datt. Men däremot är det svårare att hitta vanlig information om hur man praktiskt gör. 

Jag stötte på en bra sida, för er som vill lära er lite och förstå grunderna (så slipper jag skriva det själv).
http://40procent20ar.blogspot.com/2010/08/aktieskolan-forvalta-ditt-kapital-sjalv.html
http://aktiekunskap.nu/

Sen finns det många andra sidor som också ger bra information:
http://www.aktiespararna.se/lar-dig-mer/Grundskolor/

Fördjupning:
http://www.aktiespararna.se/lar-dig-mer/Fordjupningar/

Fördjupning från en värdeinvesterare (blogg):
http://40procent20ar.blogspot.com/


Däremot kan det alltid tilläggs (och inte för sällan heller) att aktier inte är riskfritt.
Historisk avkastning har varit runt 10 % men historisk avkastning är tyvärr inte en garanti för framtida avkastning.
Du skattar 30 % på  realiserade vinster/direktavkastning.
Börja med kapital som du har råd att förlora, och helst pengar du inte kommer behöva på ett exakt datum dvs sommarens semesterresa eller hyran. Då tillfälliga kursröreser kan bli väldigt stora pga av t.ex. omvärldsfaktorer och då kan man bli tvungen att sälja till underpris
Köp aktier i företag som generar vinst. Som aktieägare äger du en del av ett företags nuvarande tillgångar samt framtida vinster.
Läs på om företaget och där du förstår deras verksamhet, ta dina egna beslut i kombination med tålamod och sunt förnuft så har du goda möjligheter att lyckas.

Om

Min profilbild

FinancialMarten

Ekonomstudent på Uppsala Universitet med starkt sidointresse av aktier och skidåkning.

RSS 2.0